Kokosfett
Kristina Andersson besvarar fragan om kokosfett!
Fråga: "Har hört att kokosfett ska vara mycket nyttigt och bra för kroppen. Speciellt om man försöker minska i vikt. Går det lika bra att köpa kokosmjölk som att köpa kokosfett? Blir det liksom samma hälsofördelar om man anvnder kokosmjölk i maten? Antar att kokosmjölk r det bsta alernativet istället för tex grädde o crem fraiche?"
Svar: Ja, du kan absolut använda kokosmjölk. Skulle du fråga en LCHF-fanatiker så kanske han/hon skulle svarat annorlunda eftersom de är totalt besatta av fett och livrädda för kolhydrater. Kokosmjölken innehåller nämligen ”bara” 24 gram fett men 3,5 gram kolhydrater per 100g medan kokosfett är 100 g fett och inget annat. Och då menar jag verkligen ingenting annat. Det finns inga vitaminer eller mineraler i kokosfett (källa livsmedelsverket). Det gör det däremot i kokosmjölken. Det är en av anledningarna till att jag hellre använder koksofett. Dessutom: kokosfett är bra och bättre än andra fetter när det kommer till viktminskning men samtidigt får man inte glömma att det är för mycket kalorier som gör en överviktig och eftersom fett är vårt mest energirika näringsämne så kan det lätt bli för mycket. 100g kokosfett innehåller hela 900 kcal.
Andra experter om kokosfett:
Här kan ni läsa om fitnessexperten & dietisten Sussane Gustafssons halvdana syn på kokosfettet. (Urklipp: "Allt handlar egentligen om mängderna. Av 100 g kokosolja är endast 9 g omättat fett , resterande är mättat fett det vill säga 90 %. Och det är just fettsyra-sammansättningen i kokosolja kan med andra ord inte betraktas som ”nyttig”. Det diskuteras mycket om mättat fett och dess inverkan på hjärt- och kärlsjukdomar. Idag är det dock känt att det förmodligen finns skillnader i effekt mellan olika mättade fettsyror, det vill säga att vissa mättande fettsyror är mindre ”farliga” än andra.")
Här kan ni läsa om Fredrik Pauluns posetiva syn på kokosfett och kokos! (Urklipp"Det blir också allt vanligare med kokos som en ingrediens i stekoljor och andra fetter som är tänkt att hettas upp, och det är inte fel med t ex en kombination av kokos och raps i en stekolja... Hade min far helt fel när det gäller kokos och hjärt-/kärlhälsa? Ja, mycket tyder på det. Kokosfettet innehåller som sagt laurinsyra vilket har förmågan att höja nivåerna av HDL, det goda kolesterolet som anses skydda mot hjärt- och kärlsjukdomar).
OBS! I en annan av Pauluns artiklar står det:
"Kokosflingorna ger inte bara en god smak utan också några av de nyttigaste fetterna. De kallas SCT och MCT och utgör 60-70% av fettet i kokos. Dessa fetter bränner kroppen lätt så kokosätare tenderar att väga mindre än andra."
Nu har jag dubbelkollat... Man ska fanimej micra eller ångkoka!!!
Läste i Annika Sjöös hälsoblogg där hon skrev ett inlägg om att det var dåligt att tina maten i micron och att man hellre skulle koka den. WRONG! Jag vet detta, eftersom jag kommer ihåg att jag frågade min kostlärare när jag gick i gymnasiet om just detta. Och hon sa att micro faktiskt var mer skonsamt än att koka. Men eftersom Sjöö nu precis gjorde ett inlägg om detta blev jag lite osäker (hon är även, förutom kostintresset, utbildad fitnessinstruktör & idrottslärare) så jag dubbelkollade och hittade ett svar hos en dietist. Det stod följande:
"Att använda microvågsugn vid matlagning är en skonsam metod, då produkten blir uppvärmd utan överhettning eller torrkokning (om ingen punkt på livsmedlet blir överhettad). Vid kokning kan en del näringsämnen urlakas då det "läcker" ut i kokvattnet. Här är tillagning i micro eller ångkokning i så fall en mer skonsam tillagningsmetod.. Vid upptining av fisk bör man som konsument tina fisken snabbt i en plastpåse i ett kallt vattenbad (enligt svensk fisk). Snabb upptining gör att fisken behåller vätska och struktur. Går också bra att tina den i kylskåp. Man bör undvika upptining i rumstemperatur då det gynnar bakterietillväxt."
Läs mer om att laga mat med fryst fisk här (sammanfattningsvis från denna länk kan man säga att fisken ska vara fryst när man lagar den för att undvika bakterier)
Ar det bra att ata 1 kg morotter/dag?
Fraga: är det bra/okej att småäta kg morotter/dag?
Svar: 1 kilo morötter per dag är jättebra! Eftersom du går och småäter på detta sätt så skulle du antagligen småätit på något annat som du inte ätit morötterna – få saker är lika nyttigt. Det här med mängd och GI/blodsockersvar spelar bara roll om du äter det på en gång. Skulle du ha stoppat i dig ett kilo på en gång så skulle du ha fått ett blodsockersvar som motsvarar det GI värdet för morot och lite till. Men att äta en här och en där är inga problem. Att moroten inte mättar så bra beror helt enkelt på att det inte innehåller så mycket kalorier (45 kcal/100g).
En sak man kan fundera över är om du kanske äter för lite mat, mättande mat, när du äter middag, lunch, frukost etc. eftersom du småäter. Är du ute efter mättnad är ett lite mer proteinrikt mellanmål bättre val.
Det finns GI värden på morot på allt mellan 16 och 92 (med glukos som referens dvs. 55 lågt, 70 högt). Hur kan det variera så mycket? – jo, dels beror det på om den är kokt eller ej (är den kokt så spelar koktid, hur länge efter kokning man äter den etc. in) och dels beror det på morotssort och var den har vuxit. Hur som helst. Slutsatsen kvarstår fortfarande. Morötter är absolut inget man ska vara rädd för
En vettig fråga
Fråga: Varför säger ni ”hälsogurus” att det är så bra att äta havregrynsgröt? Havregryn har ett relativt högt gi-värde så därför undrar jag varför ni inte föreslår bättre alternativ som tex dinkelgröt eller råggröt?
Svar: Den främsta anledningen till att jag föredrar havregrynsgröt är att den är glutenfri till skillnad från vete och råg. Förutom att jag själv tycker att det är gott såklart. Dessutom billigt, enkelt och något man alltid kan ha hemma .
Skulle jag välja mellan de sistnämnda skulle jag ta råggröten. OBS! Viktigt att den då görs på gryn och inte mjöl. När det kommer till GI värdet på havregrynsgröt så finns det flera intressanta saker att nämna. För det första så är det extremt höga GI värdet som det ibland hänvisas till uppmätt på väldigt tunna gryn. Något tjockare gryn så blir det inte så högt. För det andra så mäts GI som bekant på 50 gram kolhydrater av produkten, vilket motsvarar nästan 100 gram havregryn (57 gram kolhydrater per 100g) . En portion havregrynsgröt görs på 1 dl (35 g) havregryn vilket alltså kommer att ge ett lägre blodsocker svar. Sist men inte minst så rekommenderar åtminstone jag att man har linfrön eller psylliumfrön i sin gröt som sänker GI (blodsockersvaret), sänker kolesterolet och stärker magtarmslemhinnan.
Svar från kostvetaren
På frågan vart exakt man ska ta midjemåttet blev kostvetarens svar följande:
Jag är ganska säker på att det är livstilsprofessorn Mai-Lis Hellenius som måttar...
"Midjemåttet mäter du enklast genom att placera måttbandet där du är som smalast i midjan. Om du är rund om magen kan du använda riktmärket att mäta mellan nedersta revbenet och höftbenet, vilket ofta blir ungefär i höjd med naveln. Försök att stå så anspänt som möjligt med benen lite isär. Ta ett djupt andetag och andas ut precis innan du mäter. Dra inte åt måttbandet utan placera bara måttbandets respektive ändar mot varandra och läs av.
Det som generellt kan sägas är att många studier stödjer midjemåttet som mätmetod för bukfetma och definerar bukfetma som ett midjemått över 88 cm hos kvinnor. Studier på området visar entydligt att bukfetma ökar vår risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 osv."
- Karin Risberg (kostvetare)
Tuggummi - bra eller dåligt?
"Så vitt jag vet så finns det inget som talar för att det inte skulle vara okej att tugga tuggummi i lagom dos. Anser du att din konsumtion sker i lagom dos så tycker jag du kan fortsätta. Det positiva är att det är lite som är skadligt i lagom konsumtionsdos. Det som kan vara tankvärt vad gäller just tuggummi är att det finns sockerfria så väl som sockerhaltiga alternativ. I tandhälsosynpunkt kan det vara bra att välja ett sockerfritt alternativ om konsumtionen sker dagligen, då dessa är mer skonsamma mot tänderna."
Sveriges radio vet var kilona tar vägen...
Har lite Sverigeabsinens just nu, passade därför på att lyssna på programmet Alltinget (SR) där folk ringer in och frågar de mest random frågorna och så sitter det några kunniga experter där och besvarar (koko)frågorna. Det dök iallafall upp en fråga som jag tyckte var lämplig att publicera i bloggen.
FRÅGA: "Om jag går ner 10 kg i vikt, vart tar då kilona vägen?"
Svar: "Man eldar upp det. Likt vedträ i spisen. Det blir värme, gaser & aska. Vi är som en stor brasa:
Det bildas koldioxid - andas ut
Det bildas vatten - kissar/svettas ut
Det bildas aska - det bajsar vi ut"
Hoppas det gjorde er lite klokare :)
Enligt hälsogurun Kristina Andersson
Apoteket har börja sälja sk matmått som är till för att vägleda en när man ska ta mat så att inte portionerna blir för stora. Bra idé! Hälsogurun Kristina Andersson (grundaren till isodieten ihop med Fredrik Paulun) anser dock att fördelningen borde se annurlunda ut.
Kristina = näringsfysiolog, författare & föreläsare
I Kristinas blogg skriver hon som svar på en kommentar då en person frågade hur hon skulle fördela maten:
"Volymmässigt brukar jag satsa på minst lika mycket av proteinkällan som av kolhydratkällan, ev. till och med lite mer protein än kolhydrater. 150-200 g kött, fisk, fågel etc. per person är min måttstock. Då blir man mätt och belåten . Motsvarar ca 1-2 dl av kolhydratkällan."
Kristina skrev även artiklar på www.sanktrycket.se. Klicka här för att läsa hennes matsmarta artiklar.
Kolhydratsfrågan - svar från 2 dietister!
FRÅGA: Varför är kolhydrater bra?
Hej!
Jag har nyss träffat ett gäng hälsofolk då en av dem påstod att om man vill gå ner i vikt så ska man skippa kolhydraterna. Och detta vet jag ju att många gör. Men jag fattar inte varför de utesluter dem? Är det bara för att de medför onödigt mycket kalorier eller är det att kroppen kommer in i ketos eller what's up? Vad tycker du? Ska man skippa kolhydraterna om man inte vill gå upp? Om inte - varför är det viktigt att äta kolhydrater?
Nyfiken :)
SVAR: Utesluta är aldrig hälsosamt
Anna Karlsson
Hej Magdalena! Joanna får besvara din fråga utifrån sina tankar och kunskaper, men jag vill gratulera dig till att du inte sväljer vad andra säger utan att själv reflektera och ta reda på fakta. Att minska i vikt handlar i grunden om att få i sig mindre energi än vad man förbrukar. Det är inte bra att dra ner för mycket på energiintaget så man hamnar i svält. Då blir man trött och orkeslös och sugen på att äta sådant som ger mycket energi snabbt. Man får inte heller i sig tillräckligt av de näringsämnen man behöver för att må väl. Att begränsa energität mat som godis, fikabröd, söta drycker, chips, ostbågar, pommes frites och liknande brukar räcka alldeles utmärkt för en bra och hälsosam vikt.
Att helt utesluta livsmedelsgrupper innebär risk att man får i sig för lite av livsviktiga näringsämnen. Kolhydrater är hjärnans bränsle, den kan använda protein och fett som bränsle och vid svält och/eller brist på kolhydrater använder sig hjärnan av ketoner som reservbränsle.
Det är emellertid inte ketos som ger viktnedgång, det är att man äter mindre energi än man förbrukar. Sedan finns andra faktorer som man kan ta upp som är bra att tänka på, men det går inte att ta upp i ett inlägg- det skulle bli för långt!
Läs gärna "Mat för liv och lust" av Margit Eliasson och Gunilla Lindeberg. Där står det bra om att hålla vikt, gå ner i vikt mm.
Anna Karlsson, leg. dietist Umeå
SVAR (2): varför behövs kolhydrater
Joanna Jakobsson
Att minska ner på kolhydrater och framförallt de snabba kolhydraterna då man önskar gå ner i vikt, kan vara gynnsamt av flera skäl. En kost rik på snabba kolhydrater leder ofta till stora portioner, samt ett ökat sug då snabba kolhydrater bryts ner snabbt och ger en snabb blodsockerhöjning som dalar kort därefter och ger sug efter mat/sötsaker etc. Man bör dock inte utesluta kolhydraterna helt, utan välja dem med omsorg och eventuellt reglera mängderna något.
SVAR (3): Rättelse
Tappade bort ett ord i mitt inlägg ovan!
Hjärnan kan inte använda protein eller fett som bränsle, inte ens vid svält eller kolhydratbrist. Då används reservbränslet ketoner.
Anna, dietist
Sammanfattningsvis kan man alltså säga att de flesta väljer att ta bort pasta, ris & potatis pga att det tillför (enligt dem) relativt mycket kalorier i jämförelse med vad en sallad skulle tillföra. Personerna i fråga får i sig kolhydrater på annat sätt (frukt, grönsaker, frukostmaten) och utesluter alltså inte kolhydrater så som man gör om man går på LCHF-diet där målet är att komma in i ketos.
